en söndag

Idag var jag med Carmen och Hollie vid graven av mina föräldrar och Mathias. Carmen och Hollie har skött graven i alla år efter min brors död i november 1989. Jag har bara varit där en gång under alla dessa år.
När vi kom in på kyrkogården kände jag en stark känsla av harmoni - "änglarna sjöng". Det är svårt att beskriva känslan i ord, det kändes skönt och starkt.
Hur som - vi satte igång och röjde bort vintern och satte dit våren och sommaren.



När jag stod och såg dessa två underbara människor arbetar som ett väloljat team för att göra minnesstället vår vacker kände jag Mathias bredvid mig. För första gången hade jag direkt kontakt med honom, utan Marita. Han meddelade mig att han var mycket nöjd med att jag var här och tillsammans med Carmen och Hollie. Han visste att jag skulle komma hem igen och var glad att jag följde min känsla.


Det kändes så märkvärdig och så naturlig att stå där i solskenet och "prata" med honom, det var starkt. Jag kände en stark inre harmoni och glädje. Vår kontakt kändes långt, mycket blev uttryckt, men när jag tittade på klockan insåg jag att det inte hade gått mycket realtid. Jag visste när vi kom dit.


Också Mami dök upp i periferin, men försvann igen
Det var en mäktig upplevelse för mig, det finns krafter och företeelser som vi inte kan förklara rationellt, det bara finns. Och jag är tacksam att jag får ta del av det.
Vi lämnade ett vårprydd minnesställe.




På eftermiddagen åkte vi till Eckernförde, för att jag kunde inhandlar lådor och blommor till min balkong.

På vägen stannade vi vid ett litet café - Kiekut - med utsikt över Eckernförde Bucht.

Till denna vackra utsikt inmundigade vi en god kaka och cappucino.

Sen bar det av till Baumarkt, jag inhandlade balkonglådor, blommor och jord. Allting står nu balkongen, nästa vecka kan jag börja att göra fint.
Vilken härlig dag med fina människor på båda sidor.