2008

Välkommen nya året!

Nyårsafton

När jag efter en lång natts sömn vaknade strax före klockan tio snöade det, Det varade inte så länge, men jag är glad att var vaken och såg dessa vackra mjuka flingor. Snabbt blev det bara blött och grått igen.

Denna sista dag på detta året var jag med mig själv. Det kändes bra efter alla intensiva juldagar. Jag har insett att jag är omgiven av mycket kärlek i min växande familj. Fyra enastående pojkar, fyra härliga svärdöttrar, deras fina familjer samt sex underbara barnbarn. Som det ser ut nu så blir det tillväxt också nästa år, ett barnbarn till. Har jag det bra - eller?

Det snart gångna året var ett bra år. Jag har lärt mig en del om att vara ledare - inte alls lätt, men spännande och utvecklande. Jag också lärt mig att min hjärna inte är gjort för att bo här i Norden, åtminstone inte under hösten och vintern. Mörkret höll på att ta kål på mig i år, i november var jag trött och seg, även små saker krävde en enorm ansträngning för att bli gjorda. I början av december hittade jag räddningen: wake-up Light. En lampa med dagsljus som går igång ca 30 minuter innan jag vaknar på utsatt tid till fågelsång. När jag slår upp mina blå är mörkret ersatt av gryningsljus, ljuvligt! Efter en vecka kände jag mera harmonisk , geisten kom tillbaka, och idag mår jag bra igen. Tack tekniken att du gör framsteg för oss som bor i mörkret halva året. 

Nu sitter jag i min sköna lägenhet, njuter av tysk marsipan-gräddlikör och är tacksam att livet är så snällt mot mig numera. I eftermiddag var Tobi och jag på messenger och hade videocall, vi såg och pratade med varandra i realtid, jätteroligt. Lite senare iChat på Mac med Fredrik, Camilla och barnen. Tänk attman kan ha sådan nytta och glädje av tekniken!  Bror och jag hade en messenger session på förmiddagen, Magnus har skickat SMS. Nu behöver vi inte stå i telefonkö inatt. 

2007 har bara drygt en timme kvar, sen ligger ett nytt år 2008 framför oss - spännande! 

Välkommen - nya året!

fortsatt jul

en spännande och rolig julafton med Kattas föräldrar, syskon och Danne (Ankis kille) samt många hundar och katter. God julmat och flera timmars arbete med att packa upp julklappar, mycket glädje! Bror hade mycket att göra som jultomte!

Idag har jag hunnit med ett besök i Arboga och tittat på Evelinas väskbutik, mycket fin samt sett deras hus i Valskog, också där katter! Mitt emot mig sitter Magnus med Filip i knät, mysigt ser det ut som. 

Nu väntar vi på Perra med familj för ytterligare julklappsutdelning och samvaro.

Sen får det vara bra med djur på ett tag, jag känner att jag börjar täppa till rejält. 

God Jul

Julaftonens morgon, plusgrader och solsken. Jag vaknar i Köping till Olivias och Kattas röster. Ovant, mycket behagligt. 

Magnus och jag åkte igår till Köping, släpade på stora väskor med alla julklappar. Senare åts det lutfiks tillsammans med Kattas föräldrar Leif och Evelina. Jag bara njöt, det är inte så ofta man får äta lutfisk med andra som gillar den!

Kvällen avrundades med lite Trivial Pursuit. Det kändes som förr lite grand, det är roligt att spela spel tillsammans 

Inledningen till julen kunde inte vara bättre.

Äntligen julledig!!!!

Idag var första arbetsfria dagen! Jag har verkligen längtat efter den. Nu skulle jag slå in julklapparna, skriva de sista julkorten, slappa lite..... Sen kom Ella! Hon var lite hostig, kunde inte vara på dagis, och Fredrik och Camilla ville handla julklappar. Vilken underbar eftermiddag det blev! Jag skrev julkort - och så gjorde Ella. Jag slog in julklappar - så gjorde Ella. Sen kom paketet med alla goda kakor från Tyskland, också för diabetiker. Nu kunde jag också låta Ella smaka, och hon gillade Lebkuchen, som för mig hör till julen. Tackar för internet och online-shops i Tyskland. Nu kan jag beställa när jag vill, det tar en vecka och så är paketet här. Ella mumsar mitt i julpysslet.Julstämningen har kommit till oss!

Andra advent

Redan andra advent! Jag tycker inte om julstress, men känner ändå att tiden rusar iväg. Julkort ska skrivas, paket till Tyskland ska iväg, julklappar ska fixas och köpas - och jag jobbar de två veckor som är kvar. Men det brukar gå bra ändå. 

Denna helg har jag varit på Mediamarkt och fixat presenter till Familjen i Kiel samt till Fredrik med familj! Jag har städat och tvättat och kommit ikapp i lägenheten. 

Nu sitter jag med en kopp kaffe och njuter av min fina adventsstake och två brinnande ljus. Tysk och svensk julmusik kompletterar mina blandade traditioner. 

Adventstiden är skön, trots allt som behöver göras går det bra att stanna upp och njuta av känslan med förväntningar inför julen.

Jag har det så bra och jag är tacksam för det! 

Första advent

jag tillbringade första advent i tyskland, kiel, hos släkten där. Undera dagar fyllda med varme, Brötchen till frukost, shopping och julmarknader.

Massor med Lebhuchen, mat och dryck och massor med människor! Lite förvånad blev jag när jag såg denna skylt

Överallt såg jag människor med röda muggar med glögg, denna dryck var populär! En exportartikel?

Det är roligt att se lite andra saker på julmarknader än de jag är van vid här. Vad sägs om denna julälg?

Det kändes bra att tillbringa första advent i mit andra hemland hod mina underbara släktingar där, prata lite tyska, njuta av hemmakänslan. Det är ett previlegium att ha två hemländer, och kunna vara i båda när jag vill. Det är inte alla förunnad!

Härlig söndag

En strålande novembersol och frost på taken och träden. Mycket vackert men kallt. Bra för humöret! Jag får allt skrivarbete gjort, vid lunchtid ser arbetsrummet städat ut och jag känner mig nöjd.

Jag har dessutom blivit inbjuden till middag hos Fredrik och Camilla. De har just nu besök av Köpingborna Bror, Katta och barnen. Bror ska hjälpa Fredrik med taket i badrummet. När jag kommer dit får jag rå om alla fyra barnen. Hanna visar mig Blipville och spelar piano för mig, Olivia och Ella tävlar om det charmigaste leende och Filip är lika god som förra veckan.

Kusinerna vid kortändan av matsalsbordet, underbara tjejer! Pommes frites och kyckling med bearnaisesås var omtycket av alla. Camilla har inga problem med storhushåll. Tack för en skön eftermiddag och god mat!

Tack livet och tack mina barn och barnbarn för att ni finns!

Jag känner mig ungefär som dessa två ser ut. Lätt uttråkad, trött. Bilden skickades av brorsonen Tobias, den är tagen i djurparken i Gettorf.
Det är GRÅTT och blött, idag behövde jag har lampor på hela dagen. November är en jobbig månad.
Men jag läser familjens bloggar, framför allt Hannas och min syn på livet ändrar sig. Vi går mot jul, alltså målar jag små flaskor med julmotib, sen ska de fyllas med hemgjord glögg och ges bort. Lite skön musik därtill och livet känns genast behagligare.
Nu ligger helgen framför mig, imorgon fåt jag sova ut, bara det är skönt. SDen får jag väl se vad lördag och söndag för med sig.

Råtatouille

Hanna och jag var på bio idag, en härlig rolig film med lite vishet. Tema: alla kan laga mat. Vi hade en skön stund på bion.
Jag har äntligen haft kontakt med mina vänner Kerstin och Inger igen, det gjorde gott. Vi ska träffas och göra bra saker tillsammans. Arbetet har fått ta för mycket av min kraft, men nu blir det ändring. Det går inte att jobba med människor som är dumma och inkompetenta. Jag har så svårt att tro på att yrkesfolk kan vara så, jag vill alltid tro att alla kan något, men ....
Denna helg har varit riktig skön med biobesöket som en härlig avslutning. Det är roligt att göra saker tillsammans med Hanna. Tack Hanna!

Äntligen fredag

En arbetsvecka är slut. Den kändes lite tungt, jag var trött varje kväll, men det kändes lite bättre för varje dag.

På TV är Diggiloo, en skönt underhållningsprogram utan reklamavbrott - precis rätt en fredagkväll.

Den 9.november 1973 föddes Magnus, min tredje son. Jag pratade med honom tidigare, han var med Sara på restaurang och mådde gott. Han är så fin - engagerad i samhället och miljön, vegetarian, en medmänniska. Jag är så tacksam för denna pojk och hans bröder. Jag är en del i dom, och det gär mig glad och stolt.

Nu hägrar en ledig helg!

Vintern lurar runt hörnet

Denna vy mötte mig när jag steg upp. Första snön! Nog såg jat att det var blötsnö som snart skulle tina bort - men ändå! När jag tänker på vintern så tänker jag: vinterstövlar med infällda broddar på förrädiskt underlag! Usch!!!
Men jag gjort roliga saker också: jag har bokat tågresan till Köping till jul samt en flygresa till Kiel till första advent. Jag ska gå på julmarknad med Carmen och Holly, köpa Niederegger marsipan och ha några sköna dagar med min tyska familj.
Det är skönt att ha något bra att se fram emot när snuvan och hostan annars förstör helgglädjen. Men jag är glad att det värsta är över, nästa år blir det vaccination!

Influensa

Nu vet jag varför jag har vaccinerat mig mot influensa de senaste åren. För att slippa den!!!! I år hoppade jag över vaccinationen - straffet kom i måndags. Det började med en enorm trötthet under eftermiddagen, det var svårtt att hålla fokus på jobbet. Jag tog mig hem, hann också med att handla morgonrocken till Camillas födelsedag på tisdag. På pendeltåget började yrseln, så jag handlade också paj på Smörgåsboden, jag hade ju lovat att ställa till med kalas för Camilla på tisdagen. Efter en orolig natt insåg jag att det inte var läge att ställa till kalas. Ringde Fredrik och meddelade, allting fick läggas om till deras hus. Jag började begripa att Influensan hade fått tag i mig i år, kände igen symtomen från för 9 år sedan. Kroppen bestod av miljarder kristaller som stack till överallt, vågade inte röra på huvudet, det kändes som om det skulla falla av, alla slemhinnor rann - ögon,näsa.....
När jag vaknade efter ytterligare en jobbig natt, vågade jag röra på huvudet igen, det gick. Och jag såg att min hibiskus hade producerat en ny blomma! Vilken lisa för själen !
När det känns som jobbigast händer något som gör livet lättare! Jag är fortfarande ganska risig, men när det känns tungt tittar jag på min blomma - och det känns lite bättre.
Nästa år ska jag vaccinera mig igen!

Stuvsta station mitt på en söndag, tomt. Tänk om det kunde vara så på vardagsmorgonen!
Jag skulle bara åka till Huddinge Centrum för att inhandla en morgonrock till Camilla som fyller år på tisdag. Detta visade sig vara ogörlig, både KappAhl och HM har inga sådana förrän till jul! Så jag handlade lite annat. Det slutade med att Fredrik, Camilla och Ella hämtade upp mig med bilen, och vi åkte till Kungens Kurva. Samma sak där, inga morgonrockar för damer.
Så - vi fikade på Heron City och tog oss sedan hem.
Jag får göra ett nytt försök i morgon i City.
För övrigt säger hela min kropp - tack för att tiden är rätt igen! Välkommen vintertid!

nya prylar

MacBook och iPod Touch är de nya medlemmarna i datafamiljen. iPod Touch är en häftig upplevelse, MacBook underlättar överföringen av musik och bilder, är en mycket skön laptop att jobba med och är nu integrerad i nätverket med PC-familjen. Jag är nog lite tokig, men jag älskar den digitala tekniken. En härlig avkoppling efter långa dagar med många människomöten.

Det är roligt att hjälpa vänner! Det är lika roligt att bli uppskattat för denna hjälp!

en ny liten människa

Idag föddes en pojke på Västerås lasarett. Han är son till Bror och Katta, lillebror till Olivia och min sonson. Han har säkert redan känt det - han har landat i en familj med mycket kärlek, både på mammas och pappas sida. Den 17. oktober blir en ny bemärkelsedag i min kalender.
Välkommen till oss och världen!
Vilken dag! Ganska tuff förmiddag på mottagningen och så MMS : vår son föddes 11.55 från Bror och Katta. Det är svårt att beskriva upplevelsen av glädje och tacksamhet som for genom min kropp. Allt jobbigt bleknade bort och glädjen tog över. Jag pratade med både Katta och Bror ikväll, allt kändes bra, de är lyckliga, Olivia bryr sig än så länge inte så mycket om lillbrorsan. En ny livshistoria har börjat. Och jag får vara del av den!

Förresten: blomman från igår är självklart en Hibiskus och inget annat!

en virusattack fick mig på fall i fredags, några dagar absolut vila, bara lek med datorn när huvudet tillät. Nu är jag tillbaka, pigg och glad. Facebook passar mig, fick kontakt igen med Tina, en av mina närverkare. Vi hade en ortroligt givande och rolig lunch igår. Vi fick båda mycket energi, kommer att träffas tätare nu, ha roligt med varandra och coacha varandra.

Trots att det mörkare för varje morgon känns livet bra, varje dag är en unik upplevelse, en del färgstarka , en del lite blekare.

Jag känner mig som min Azalea, färgstark och öppen mot livet!

Det är lite roligt att veta att bloggen läses ända upp i urskogen i Kukasjärvi! Det finns en del bra minnen från de åren jag bodde där själv.

Så här vackra färger bruka det vara där på hösten, utsikt hur långt som helst utan en människa är närheten. Mycket vilsamt!

Dessutom är det nu jakttider, även där finns det roliga minnen. Tänk, att det blev jägare av mig under de åren!

Jag tror att jag behöver både pulsen i storstan samt ibland lugnet som går att finna i Norrbottens otroliga viddar och natur. Det blir nog dags att ta sig dit igen så småningom, men jag måste komma till en bättre kommunikation med mitt ex först.

Efter några häftiga arbetsdagr med planeringsmöte samt många patienter är det ganska skönt att förlora sig i én del vackra bilder.

Frukter i Söderhallarna.

Lite vattenspel, det var skönt att sitta här en stund på väg till Södra Station.

Julkänning

Det är oktober och ekollon trillar ber! Höstpromenaden ger också tillskott till pysselverkstaden. Ekollon blir små tomtar som hänger på julklapparna.

Det är lite mysigt att tänka på senhösten och pysseltid - med barnbarnen också - och förbered a för ljushögtiden.

Igår kväll var jag bjuden på middag hos Magnus och Sara. En härlig kväll, god mat, skönt sällskap och massor med semesterbilder, det finns flera Gotlandsälskare!

Jag har det bra!

Musik

Jag upptäcker åter min kärlek för klassisk musik. Lyssnar just nu till Beethovens Ödessymfonin. Den är så häftig! En hel symfoniorkester och Beethovens otrologt kraftfulla musik, det känns i hela kroppen.

Det var skönt att stänga av TVn , sätta på hörlurarna och bara sitta och vara och njuta av alla harmonier. Det hjälper mig att gå in i min värld, att stänga ute verkligheten för en stund, verkligheten med självmordsbombare, märkliga diskussioner om sjukskrivningar samt dumma människor, att slippa anpassa mig och tolerar t.ex. meningslösa debatter.

Här hittar jag tillbaka till min balans, kommer till ro och får kraft igen för att vara och verka i verkligheten utan att tappa all energi och hopp.

Beethoven har en klar plats här!

Söndag kväll, helgen går mot sitt slut. Det är skönt att vara ledig, bestämma över sin egen tid och slippa vara förkyld. Fredrik och familj är sjuka, och jag har hört många som är sjuka de senaste två veckorna. Första höstflunsan?!

Jag har fått kontakt med en av mina nätverkare via Facebook, kul, vi planera att äta lunch tillsammans. Facebook är en rolig sysselsättning, frånsett vännerna tycker om applikationerna, har hittat Pacman igen och börjat spela, men är ganska ringrostig.

Min Azalea har många knoppar, det är en fröjd för ögonen!

många sätt att kommunicera

Jag minns när mina föräldarar fick sin första telefon. Man kunde prata med människor utan att se dem! Det har hänt en del sen dess - mobiltelefon och internet. Idag kan vi kommunicera tack vare tekniken med människor överallt i realtid.

För att vi inte ska tappa bort våra vänner finns det en social site - Facebook. Sonen Magnus fick mig att prova, så nu kommunicera jag också via Facebook. Det gäller att hinna med - telefon, mobil, messenger, bloggen, facebook.....

Som tur är vardet en riktig innedag - tunga, mörka moln och periodvis hällreg. Ljuset på från morgon till kväll. Jag pendlat mellan mina datorer - göra ett bildspel till jobbet, redigera semesterbilder, leka på facebook. Däremellan lite god mat och kaffe.

En riktig bra lördag!

sköna minnen

Vissa kvällar är jag bara trött efter en intensiv arbetsdag. Då är det skönt att se på semesterbilder, minnas, njuta och må bra.

Detta är Gotland, havet på kvällen. När jag ser kortrt hör jag också ljudet. Skönt!!!

möten med männsikor

Två människor som jag har jobbat med länge, har börjat bli bättre. Hittar sig själva och sin inre kompass = självkänsla= tillit till sin förmåga. Det är ett stort prevililegium att få vara med om en sådan utveckling, att få ta del i männsikors läkningsprocess.

Denna vackra syn mötte mig när jag kom från pendeltågsstationen! mina ögon fångar bilden och lägger den hjärnarkivet till samlingen av sköna intryck. Denna samling i minnet kommer väl rill pass på dagar som känns tyngre, hjälper att återfå balansen och uppskattar livet.

På eftermiddagen hade jag ytterligare ett överraskande positivt möte. Maria från Hudinge Kommun kom till mig för att intervjua mig som relativt nyinflyttat Huddingebo. Det blev så mycket mer! Vi "hittade" varandra, pratade, kände igen och knöt an. Vi kommer att träffas mer! Kommunikation - att kunna ha en dialog, att dela med sig! Jag älskar människor, alla möten för något bra med sig!

Varför pratas det så mycket om Persson och hans inkomster! Jag struntar i vad Persson tjänar, eller min granne eller vad deras herrgårdar kostar. Persson har väl kommit underfund med att det är kul med pengar! Vem tycker inte det?

gå inte emot dina värderinagr

Jag fick inse det igen! När jag resonerar mig förbi mina värderingar - i all välmening för andra människor - tappar jag fotfästet, det blir fel. Det jag känner är alltid rätt för mig, försöker jag att köra förbi denna känsla så är det jag som tar stryk. Jag tappar glädjen, blir seg och irriterbar. Det finns en anledning att jag idag arbetar som egen konsult. Jag vill inte ge avkall på mina värderingar. Jag kan välja att ta ett uppdrag eller inte. Om jag ska kunna ge mitt bästa måste jag känna att uppdragsgivaren vill ha detta, då kan vi göra bra insatser för individ och organisation. Finns inte dessa förutsättningar blir det ingen utveckling. Och jag vill jobba med utveckling av hälsa i arbetslivet.

Men jag har stannat upp och pratat med min uppdragsgivare, jag har för ett bra tag insett att nuvarande uppdrag behöver formuleras om. Fortsättning följer.

Det bästa - när jag väl ärlig mot mig själv kommer flytet tillbaka, jag blir glad igen och gillar livet: SKÖNT!!!!

Hallen är klar nu, glädjen att fortsätta med inredningen kom tillbaka - och jag är nöjd, det känns skönt att komma hem.

I lördags var jag i Huddinge Centrum, var hos Bessima, min frisör. Hon fick ordning på mitt hår, ögonbryn och -fransar. Jag gillar Huddinge Centrum, lagom stort, en härlig blandning av människor från olika delar av världen.

En helg med goda upplevelser, dessutom lite sol och värme. Har också haft kontakt med min tyska del av familjen, de firade flera födelsedagar. Jag har det bra, har två hemländer. Mera om det en annan gång.

Jag har varit med om en alldeles ny upplevelse. Efter två mycket positiva tandläkarbesök skulle jag idag träffa tandhygienisten. Jag träffade Agneta - en glad och positiv människa som förmedlade livsglädje och hopp. Efter bara några minuter förstod jag att hon jobbar som jag. Ingenting är omöjlig, tillsammans fixar vi det här. Jag satt/låg en timme i hennes stol, diamanten tog bort tandsten -"rullstensåsar"- det sprutades tuppkam i mitt sargade tandkött, däremellan sköljde jag, vi pratade och skrattade.

Jag gick därifrån uppfylld av glädje och med en mun som kändes som ny. Eftermiddagen på jobbet gick lätt som en dans. Någon timme efter att kommit hem ringer Agneta - tandhygienisten - för att höra om jag mådde bra, om det gjode ont i munnen. WOW - nu vet jag att det finns åtminstone en tandhygienist med empati och professionalitet. Vilket flyt att jag landade hos Ewa , Harriet - tandsköterska- och Agneta. Jag och mina dåliga tänder har blivit bemött på ett varmt och respektfullt sätt . Nu har också jag gott hopp om att min mun kommer i ordning igen

Tack Ni som jobbar på Götgatan 9! Vi ses!

nya krafter

Helgen har gett ny energi. Jag har målat färdigt möblerna till hallen, samt dekorerat om en del. Detta arbete med händerna gör så gott! Det blir synliga resultat - i motsats till mitt vanliga arbete- och det ger utrymme för tankarna att fara fritt. Dessutom blev hallen riktigt fint!

Jag hann med en liten promenad innan regnet kom, skön höstluft och vackra färger.Regnet porlar ute, här i min sköna lägenhet sitter jag med gott kaffe och god choklad, sorterar bilder i det digitala albumet och gör samtidigt en ny spellista i iTunes. Ren njutning!

Vilken skön helg, jag är laddad inför nästa arbetsvecka!

skönt med fredag

Äntligen fredag! Skönt att slappna av efter veckans jobb. Jag svlutade idag med ett arbetsplatsbesök på Långholmen.

Det gamla fängelset är idag ett mycket trevligt hotell och konferensanläggning med ett famtastiskt värdshus tillika arbetsplats för många. Vi hade ett bra och givande rehabiliteringsmöte, det är roligt att samarbeta med positiva arbetsgivare.

Omgivningarna är mycket vackra här, så jag passade på och tog en extra promenad.

Jag har just avslutat ett långt samtal med min äldste son, han var på väg hem efter en utbildningsinsats på Gillersklack. Nu ser vi båda gfram emot en helg med möjlighet till återhämtning och tankandet av ny energi.

Helgen har gått i renoveringens tecken. Minhall är tänkt att gå i blått och vitt. Då passar inte gröna möbler längre.

Dags att köpa slipmaskin och färg, jag hängde på Fedrik, Camilla och Ella. Igår var dett hällregn, då kan man vara i shopppingcentrum. Den nya slipmaskinen gav mig en trevlig överraskning, det finns möjlighet att ansluta den direkt till dammsugaren! Även hemmafixaren kan nu fixa i bra arbetsmiljö. Slipandet gick som en dans, inget damm! Skönt att tekniken går framåt också när det gäller slipmaskiner

Nu är lilla byrån grundat samt har fått en första målning. Jag blir varje gång förvånad hur mycket lite färg kan göra. Det är roligt att göra om gamla möbler, man ser resultatet direkt.

Idag på eftermiddagen fick jag sällskap av Ella, föräldrarna behövde handla lite i lugn och ro. Vi såg en pinguinfilm, åt mellanmål, målade med kritor samt började med vattenfärger, pratade om dagis - vi hade några riktigt sköna timmar.

Jag är så tacksam för mina barn och barnbarn.

Arbetsplatsbesök

Idag bar det av till Utö på arbetsplatsbesök på ett litet kontor. Båten Mysingen tog oss dit. På det lilla kontoret hälsade fem personer oss välkomna. Vi genomförde en liten hälsokontroll och hade ett mycket intressant samtal kring " mindfulness", ett sätt att förebygga stress och därmed utveckling av stressjukdomar. I servicebranschen finns många fällor, kunder, krav från arbetsgivaren, egna krav mm. Förhoppningsvis har vi idag lämnat några uppslag om hur vi som enskilda kan ta hand om oss också i en arbetsituation.
Lunchen intog vi på Utö Värdshus, mycket god mat och en fin utsikt trots lätt molnighet.

En fantastisk arbetsdag, Inger och jag kunde genom ett naturligt teamarbete ge en liten arbetsgrupp möjlighet att kolla lite hälsotillstånd samt få kunskap kring hälsostrategier. När vi var på väg tillbaka till fastlandet kände vi att vår insats var välkommen och meningsfull.

Ytterligare en bra dag!

i väntans tider

En vanlig arbetsdag, om man nu kan kalla det så. Mina arbetsdagar innehåller alltid möten med olika människor, ett sådant arbete blir aldrig tråkigt eller rutinbetonad. Jag har ett fantastiskt yrke, har aldrig behövt ångra mitt yrkesval. Jag har tagit alla möjligheter att utveckla mig och mitt arbetssätt, och därför blir det aldrig tråkigt.

Idag passade två medarbetare och jag på att njutaav den klarblåa himmlen, vi gick på stan under lunchen, hittade en inredningsaffär och där fanns det som jag har letat efter! En fotoram med plats för sex bilder! Jag har idag fem barnbarn, och det var redan svårt att hitta en ram för fem bilder. Men nu är jag förberedd - i oktober väntas tillökning i Köping, och jag har då plats i fotoramen för den nya världsmedborgonen.

Så här fint kan det vara en sensommardag! Många sucker över att det blir höst, men just nu njuter jag av alla vackra stunder där solen fortfarande lyser gult.

Möten

Skön söndag, lite städning, lite matlagning. Haft kontakt med två söner via MSN, bytt lite kort och snackat lite. Haft en funderingar kring ett projekt för jobbet, det är svårt att hänvisa tankar till arbetsdagar. Mitt arbete har en hel del med förhållningssätt att göra, förhållningssätt som påverkar hälsan. Det handlar tillstor del om mötet mellan människor, kommunikationen mellan människor. Det handlar om det sociala samspelet, det vi säger med ord och med kroppen. Det handlar om hur vi läser av varandra, hur vi tolkar det vi hör och ser. Mötet kan ske var som helst, jag arbetar mest med mötet mellan människor på arbetsplatser.

Här möter jag människor i Eutin, min födelsestad. Vi har aldrig träffats förut, men vi ska på samma teaterföreställning. Stämningen är öppen och positiv, vi tycker att det är spännande att mötas och få kontakt med varandra. Dessutom åt vi Bratwurst i en jättemysig restaurang före föreställningen. Förutsättningarna för ett bra möte var utmärkta, kvällen blev mycket lyckat och vi kommer att träffas igen nästa sommar.

oplanerad lördag

Det är så skönt med oplanerade dagar. När jag klev upp i more, tänkte jag fixa lite skrivarbete, eventuell städa, men fastnade i bildsorteringen och gottade mig i kort från 1969 när äldste sonen var nyfödd. Sen ringde Hanna och annonserde om match på Stuvsta IP. Jag mötte föräldrarna och Ella vid parkeringen, och vi promenerade dit.

Efter oavgjort 3:3 kom en lätt skadat Hanna, fick ett plåster på hälen och sen bar det av till Loffes Grill i Stuvsta Centrum för lite lunch. Vädret var med oss hela tiden, strålande solsken och varmt.

Vi tittade därefter på min inspelning av matchen samt lite andra inspelningar från sommaren. Videokameran tillför en hel del genom levande bilder, man ser skeenden, och det är kul. Jag är åter tacksam för den digitala eran som ger mig möjlighet till fotografering som aldrig förr.

Lördagen var en skön dag med fint väder, som avnjöts vid forbollsplan med konstgräs, lunch i vårt centrum och några härliga timmar med Fredrik och hans familj.

Tack livet för såna dagar!

en seger

Jag vann en seger över min tandläkarskräck! Efter sex år i Stockholm var jag äntligen till tandläkare. En vänligt och snällt bemötande hos tandläkare Eva och hennes sköterska Harriet var slutet på den rädslan. Eva började fixa mitt akuta bekymmer och gav mig hopp om tänderna nog kommer att vara med ett tag. Jag har bokat en ny tid för uppföljning, och det känns bra.
Efter denna goda början av dagen fortsatte arbetsdagen som en dans, mitt lilla arbetsgäng och jag blev kreativa, hade lite brainstorming och skissade inom några timmar på ett utvecklingprojekt. En fri flödande kommunikation och en gemensam värdegrund gav energi och möjligheter! Jätteroligt! Jag har ett fantastiskt yrke - att arbeta med hälsofrågor i arbetslivet, att kunna visa på möjligheter för individen, gruppen, och hela organisationen.
Jag har varit med om ytterligare en mycket bra dag!

Nu har det hänt, efter 37 år i Sverige blev jag påhoppat på grund av min tyska härkomst. Orsaken var egentligen trivial och kanske lite skrattretande, men en vecka senare känner jag en klar ilska. Måste man bli helyllesvensk - och helst utan att nämna sin härkomst - för att slippa såna påhopp?

Jag vet att många människor diskrimineras betydligt grövre på grund av sin härkomst eller läggning, men inte förrän nu kan jag förstå hur det känns. Den egna bakgrunden blir plötsligt viktigare än någonsin, jag har någ aldrig känt mig mera tysk än dessa dagar.

Jag trivs i Sverige och tänker bo kvar här, men jag känner mig minst lika hemma när jag är i Tyskland hos mina släktingar. En fördel med Tyskland är att det inte finns någon Jantelag. Jag är inte uppväxt med den, kan det vara avsaknad av rätt Jantebeteende som kan reta en svensk och förmå henne att bli elak?

Mina ögon vilar på min fina blommande Azalea, känslorna lugnar sig lite. Jag får nog fundera lite lite till över detta fenomen att jag plötsligt känner mig som invandrare.

historia

Jag fortsatte idag att idogt sortera bilder i min dator. Ett antal tusen bilder är inscannade, det är släkt, barn och barnbarn. Tackar vet jag digitalkameran, där har man bra kort med datum. De gamla korten ställer stora krav på minnet: var det Bror eller Magnus? Var det 1974 eller 1975?

Att sortera dessa kort är samtidigt att minnas. Det är en spännande resa jag gör.

När jag tittar på de få kort på mig som finns , är det tydligt att jag är mamma till mina söner. Vi ser dessutom att generna går igen, min sondotter Agnes ser vid 6-års ålder ut precis som farmor vid samma ålder. En märklig upplevelse, dessutom känns det att vi har ett speciellt band, trots att vi inte ses så ofta, vet vi precis var vi har varandra när vi ses.

Det är spännande att följa det genetiska spåren, bilderna ger en bra hjälp.

Jag får fortsätta med mitt bildarbete ett bra tag till, men jag ska få ordning på mina digitala fotoalbum!

Vilken fantastisk sommardag och -kväll. Jag har haft en vecka med mycket jobb, idag har hållit på med journaler och bokföring. Sen har jag ägnat mig åt städning med balkongdörren öppen och många pauser i den sköna sommarluften. Städningen känns mindre tungt såna dagar!

Jag har ett spännande arbete, träffar människor med olika frågeställningar, har möjlighet att vara med och utveckla hälsotänket i ett stort företag - i mitt arbete befinner jag mig hela tiden mitt i livet.

I veckan var jag på väg från ett arbetsplatsbesök och fick telefon. Jag stannade då i Kungsträdgården och hade ett bra coachingsamtal i strålande solsken. Så kan mitt arbete se ut!

Men nu är det helg, inga fler planerade aktiviteter, jag gör det som känns bra.

Vilken frihet!

Vilken underbar helg! Bio med yngste sonen Bror och hans sambo Katta - Rush Hour 3 - , innan dess samvaro med dem och dotter Olivia samt gemensam middag med Magnus - son nr 3. Dessutom sång med hjälp av Singstar, som vanligt mycket glädje och skratt.

Olivia är ett charmtroll, mycket lik sin far när han var liten. Hon har redan lärt sig att "ta plats" i rummet, och vi hejar på. Hon upptäcker världen och är inte rädd för något. Hoppas att det förblir så, upptäckarglädjen och nyfikenhet behövs.

Jag är åter tacksam att jag får vara med om så mycket kärlek och värme.

Plötsligt händer det: det oförutsägbara!

Jag kliver på pendeltåget , är på väg hem. Som vanligt i rusningstid är det fullt med folk som - precis som jag - är på väg hem. Det är packad och varmt, och jag ställer mig mentalt in på att klara tre stationer stående i värme och svett. DÅ HÄNDER DET: en man reser sig, ler mor mig och erbjuder mig sin plats! I jämställdhetens skugga är detta ovant, men jag är tacksam, ler tillbaka och kan sitta , blodtrycket återvänder och det känns bra. När jag kommer till min station byter vi ytterligare ett leende. Tänk att det kan kännas så bra med en gentleman!

Dessutom blev det 25 kronor på Triss!