Mitt eget piano! Efter att jag började prata med Hanna om att gemensamt framföra lite julmusik på julafton, har det rört sig i mitt huvud. Jag började spela piano när jag var tolv/tretton år, mina föräldrat tycket att det var lämpligt. Jag minns de åren som följde som mer besvärligt än roligt, tyvärr slutade jag spela när jag behövde mer tid att plugga till studenten.

Sen tog jag upp pianospel igen när Fredrik började spela ca 1977. Då kändes det roligt, jag tog tom några lektioner igen. Men snart tog barn, jobb och käbbel i äktenskapet åter "för mycket" av min tid, och jag slutade igen.

Idag tror jag att jag alldeles för lätt lät andra och annat i livet bestämma mina handlingar = offret.

Idag har kommit ifrån detta förhållningssätt, jag kände att jag villa spela igen. När den längtan blev tydlig, funderade jag några dagar till och bestämde att köpa mig ett piano igen, mitt el-piano är litet men har allt som mina tidigare pianon hade, dessutom mycket mer.

Det var en härlig känsla, när fingrarna letade sig över tangenterna och började hitta lite rätt.

Jag spelade "Stilla natt", fingrarna hittade noterna för både höger och vä hand, tårarna rullade , jag kände en djup glädje. Sen spelade jag samma låt på orgel, det kan jag nämligen på mitt instrument! Vilken känsla!

Många timmars övande ligger framför mig! Jag har det så bra!

Tack Fredrik för att du hjälpte mig att hämta pianot på posten samt byggde ihop det på en gång!

I morgon ska jag köpa hörlurar, då kan jag spela även på kvällar utan att störa någon!